Cabo de cruz – Sanxenxo – Ría de Vigo

Efter två lata dagar på svaj utanför Cabo de Cruz var det dags för lite shopping och glamour i Sanxenxo, Galiciens Marbella. Trodde vi.

Efter en skön lättvindssegling i oplanerat sällskap med våra kanadensisk-schweitzisk-brasilanska vänner anropar vi hamnen för att säkra upp att vi har plats i två nätter. Jodå, no problems. Ända tills vi har lagt till och får veta att alla båtar måste lämna hamnen till kl 11 dagen efter då en stor kappsegling ska landa där och alla platser behövs. Vi bönar och ber om en extra natt och till slut plockar Karin även fram ”bitchkortet” och ger dem en rejäl avhyvling. Tyvärr hjälper inget. En natt och vare sig shopping eller sovmorgon är ett faktum. Vi gör det bästa av situationen och blåser dem på så mycket vatten och el vi kan. Därefter hinner Karin i alla fall köpa nya seglarskor innan middag på Paseon. Vi hinner även fylla på kylen med lite smått och gott på morgonen före avfärd.

Apropå kappsegling, vi blev ofrivilligt inblandade i en sådan på väg till Sanxenxo. Vi klarade oss dock helskinnade genom hela flottan men det var nära ögat.

Blåsta på mer stadsliv infann sig frågan – vad göra nu?

De flesta i hamnen har samma dilemma och många teorier och planer bollas. Vår plan att bara ankra utanför badstranden rekommenderas ej av våra norska grannar som menar att turbåtar, ligister på vattenskotrar mm gör det till en mindre angenäm upplevelse. Och de har en STOR båt! Karin och jag beslutar till sist att byta Ría och bege oss mot Vigo. Där finns en stor fin vik att ankra i precis ”runt hörnet”. Och sedan har vi ju bara upploppet kvar till vinterförvaringen.

Sagt och gjort, vi tar oss tid att kryssa i den lätta vinden eftersom det är nära. Lite disigt är det i starten men diset förbyts snart till tidvis riktigt tät dimma. Denna kust är känd för dimma men vi har hittills klarat oss utan. Nu är vi dock riktigt tacksamma för radar och andra tekniska hjälpmedel. Mötande båtar dyker inte upp i dimman förrän på ca 100 m avstånd. Spännande men inte läskigt i detta lugna väder och utan alltför mycket trafik.

Väl framme lättar dimman precis och vi möter en underbart vacker strand där vi ankrar.

Vi noterar omgående hundar på stranden samt en viss avsaknad av färger. Det kan bara betyda nudiststrand…… Nudister och hundar är en vanlig kombination på stränder. Stackars hundar!  Nåja, en fin ankarplats är det och vi försöker titta åt annat håll när vi landar jollen för hundpromenad.

Vi avnjuter just nu andra kvällens drink i denna fantastiska vik och det är med blandade känslor vi mentalt börjar förbereda oss för vår sista hamn imorgon eftermiddag. Där blir det ”avsaltning” av allt, diverse motormek och mycket mer innan vi styr kosan hem mot poolen och världens mysigaste hus. Vilket dilemma! J